Lördag 21 juli - Hej.
Detta är alltså min dagbok. För minnen och för att känna mig närmare vänner som är utspridda över hela världen.
Nu när dagboken påbörjas finns min hemvist i Göteborg. Men hemma är så många fler platser för mig.
Mitt första hem var Tjörn. Och mormors föräldrahem, min fristad och mitt paradis, på Fiskebäckskil. När jag var nitton var paradiset sedan länge sålt och med studentmössan på huvudet hade jag två val; att bo kvar på Tjörn där jag aldrig trivts och arbeta i kassan i en livsmedelsbutik där jag aldrig trivts eller att göra något drastiskt. Jag valde att göra något drastiskt. Med en så här i efterhand sett vansinnigt dåligt packad ryggsäck åkte jag iväg. Först till Australien. Sedan till Asien. Efter ett antal månader hamnade jag till slut i London där jag planerade att jobba som bartender i ett par månader. Men undantag för en avstickare till Sydamerika blev jag kvar i tre år. Och på så vis blev London ytterligare ett av mina hem.
Men så en morgon vaknade jag efter ett nattskift och insåg att en bartender i London måste jobba jämt, jämt, jämt för att ha en chans att kunna betala hyran för sitt pyttelilla rum i en delad lägenhet. För ett tag var det ett underbart liv. Efter några år började jag längta efter något mer stabilt. Det var återigen dags att göra något drastiskt och den här gången innebar det att skaffa mig en utbildning. Men eftersom reslusten fanns kvar hoppade jag på en folkhögskolekurs hemma på Tjörn som innehöll studier i spanska och praktik i Sydamerika efter en termin med förberedande studier hemma i Sverige.
Det var en mörk oktoberkväll ett par månader in på kursen som jag skulle ta ett glas vin med en gammal vän. Kollektivtrafiken på och omkring öarna har inte särskilt täta turer så min vän ordnade så att jag skulle få skjuts hem av en av hennes vänner. Chauffören var inte bara trevlig och hade de finaste ögon jag någonsin sett utan skulle dessutom gå runt bilen och öppna dörren åt mig i bästa gentlemannamanér. Bilen stod då i en brant backe och handbromsen var kass. Killen var ungefär halvvägs runt när den började rulla. När förvåningen lagt sig lyckades jag få stopp på åbäket själv. Klev ut och gav den vettskrämda killen en kyss. Två månader senare flyttade vi ihop. Nu är han min man.
Tillsammans med honom och katten Tiger fick jag inte bara ett utan två nya hem. Ett i Göteborg där bor och arbetar idag. Ett annat på Smögen där vi tillbringar så mycket ledig tid vi bara kan. Med så många spridda hem får man också väldigt utspridda vänner. Oavsett vart man är så saknar man någon.Denna dagbok är främst för mina egna minnens skull men också ett sätt för mig att ge vännerna en chans att följa mig.
/K
Translation: After having travelled around the world for years there are now several places that I call home. At the moment my homeaddress is Gothenburg, Sweden.This diary exists mainly for my own memories but also to give my dear friends who are scattered all over Sweden and over continents a chance to see what I am up to in my daily life.
